Näringsmässiga fördelar med fruktjuice

Fruktjuice innehåller en rad olika mineraler, vitaminer och bioaktiva föreningar, däribland fytokemikalier, som är viktiga för en god hälsa.

Riktlinjer för en hälsosam och balanserad kost rekommenderar vanligen rikligt med frukt och grönsaker för att vi ska kunna uppfylla våra behov av vitaminer och mineraltillskott. Inom denna modell kan dock en måttlig konsumtion av fruktjuice ge ett viktigt bidrag när det gäller kalium och vissa andra mikronutrienter. 

Påståenden om vitaminer och mineraler

I EU-förordning 1169/2011 anges att 100 g av ett livsmedel eller 100 ml av en dryck måste innehålla minst 15 % resp. 7,5 % av referensvärdet för näringsinnehåll för att ett näringspåstående ska få användas. I enlighet med detta får juice av apelsin, grapefrukt, citron, ananas och tomat deklareras som en ”källa” till C-vitamin. Juice av apelsin, ananas och tomatjuice uppfyller kriteriet för kalium, medan apelsinjuice dessutom uppfyller kriteriet för folat. 

Näringsämnena i fruktjuice kommer direkt från den pressade frukten. När halterna av mikronutrienterna A-vitamin, folat, C-vitamin, kalcium, magnesium och kalium undersöktes i juice jämfört med den hela frukt som juicen framställs av sågs inga signifikanta skillnader. I vissa fall kan natriumhalten vara högre i fruktjuice, medan innehållet av kalium, fosfor och magnesium kan vara lägre jämfört med motsvarande färsk frukt. 

Näringsmässiga fördelar

Tarmabsorptionen av icke-hemjärn hämmas av vissa ämnen som kan förekomma i livsmedel, t.ex. fytater och polyfenoliska föreningar, medan den främjas av andra, t.ex. C-vitamin (askorbinsyra). C-vitaminets roll i detta avseende är så viktig att WHO tog hänsyn till dess inverkan på biotillgängligheten av järn vid framtagandet av referensvärden för kosten. Att konsumera fruktjuice tillsammans med andra livsmedel med mycket icke-hemjärn kan alltså bidra till att öka absorptionen av detta mineral. 

Provitamin-A-karotenoider (t.ex. ß-karoten) som finns i frukt och grönsaker, står för ca 40 % av det A-vitamin som konsumeras dagligen i västländerna. I en studie med 8 861 patienter, varav 2 310 regelbundet drack juice, rapporterades ett 14% högre dagligt intag av A-vitamin hos dem som regelbundet drack apelsinjuice jämfört med icke-konsumenter (660 μg retinolekvivalenter/dag respektive 580 μg retinolekvivalenter/dag). 

En studie som analyserade karotenoidhalter i blodet såg högre blodkoncentrationer av alfakaroten efter konsumtion av juice jämfört med efter konsumtion av råa eller kokta hela grönsaker. Frukt- och grönsaksjuice har vanligen ett högt innehåll av vissa mikronutrienter vars biotillgänglighet (liksom för provitamin-A-karotenoider) kan vara högre än motsvarande innehåll i råa eller kokta hela frukter och grönsaker. 

Kalium och blodtryck

Kalium finns i signifikanta mängder i fruktjuice, liksom i grönsaker, fullkornsprodukter och baljväxter. Det genomsnittliga dagliga intaget av kalium i Europa är 2 463–3 991 mg/dag för vuxna. WHO föreslår ett kaliumintag på 3 510 mg/dag baserat på en systematisk genomgång av litteraturen, med avsikten att hålla blodtrycket under kontroll och minska risken för kardiovaskulär sjukdom, i synnerhet stroke. Konsumtion av fruktjuice i måttliga mängder (ca 150–200 ml per dag) som en del av en balanserad kost kan hjälpa konsumenterna att uppnå rekommenderat kaliumintag samt främja ett normalt blodtryck hos den allmänna populationen. 

Energitäthet i fruktjuice 

Farhågor har väckts om huruvida energiinnehållet i fruktjuice (som härrör från sockerarter i frukten) kan modifiera den övergripande näringsmässiga kvaliteten i kosten och bidra till en ”utspädning av näringsämnena”. Studier har dock visat att konsumtion av fruktjuice, trots sin ringa energitäthet, inte är förknippad med utspädning av viktiga mikronutrienter som A-vitamin. I själva verket är det tvärtom, eftersom juicen kan bidra till att uppfylla det rekommenderade intaget av dessa näringsämnen.

Fytokemikalier

Fytokemikalier som karotenoider, särskilt lutein, betakaroten och lykopen, samt polyfenoler finns i många typer av fruktjuice. För citrusfrukter gör den industriella pressningen att en större mängd fytokemikalier passerar över i juicen eftersom de flesta fenolföreningar och karotenoider finns i skalet.

Slutsats

Kostriktlinjer rekommenderar vanligen ett vitamin- och mineralintag som företrädesvis ska komma från frukt och grönsaker som en del av en övergripande balanserad kost. Fruktjuice har en hög täthet av vissa mikronutrienter, och konsumtionen av fruktjuice är förknippad med större sannolikhet att kostriktlinjerna för vitaminer och mineraler följs. Farhågor om att det naturliga sockerinnehållet kan ha en negativ inverkan på kostens kvalitet eller energiintaget är ogrundade. Fruktjuice får deklareras som en ”källa” till viktiga mikronutrienter, och vissa näringsämnen i fruktjuice har högre biotillgänglighet än den färska frukt från vilken juicen framställs.