Påverkar fruktjuice kroppsvikten?

I allmänhet råder en positiv syn på fruktjuice, men vissa folkhälsomyndigheter har väckt farhågor om dess eventuella inverkan på kroppsvikten, särskilt beträffande överkonsumtion och sockerinnehåll. Detta uttalande behandlar huruvida dessa uppfattningar är evidensbaserade och motiverade.

Konsumtion av fruktjuice 

I Europa uppgår den genomsnittliga dagliga konsumtionen av drycker hos barn och ungdomar till 1 455 ml, av vilket merparten är vatten. I genomsnitt ger dryckerna 1 609 kJ (385 kcal). Omkring 30 % av denna energi kommer från drycker som sötats med socker, varav 21 % är sötad mjölk och 18 % är fruktjuice. Branschdata visar att det genomsnittliga intaget av fruktjuice i Europa bara är 31 ml per dag, vilket motsvarar 13 kcal per dag eller en tredjedels portion frukt. Dessa siffror tyder på att oron för överkonsumtion är ogrundad. Även om det dagliga intaget skulle öka till 150 ml – den mängd som motsvarar en portion frukt i vissa europeiska länder – skulle det dagliga energiintaget från fruktjuice ändå bara vara 62 kcal eller 3 % av referensintaget (2 000 kcal). 

Har fruktjuice en inverkan på kroppsvikten hos vuxna?

Fynden om detta är inkonsekventa, framförallt eftersom olika metoder har använts. Studierna skiljer ofta inte mellan fruktjuice och juice med tillsatt socker eller sirap. I de flesta studier består kontrollen av konsumtion av kolsyrade drycker som sötats med socker. 

Få studier har undersökt den specifika effekten av fruktjuice på vuxnas kroppsvikt, och litteraturen domineras av observationsdata som inte kan användas för att bestämma orsak och verkan. Resultaten från dessa studier har varierat från positiva samband mellan viktökning hos den vuxna, om än kliniskt insignifikanta värden, och intag av fruktjuice, till omvända samband mellan kroppsmasseindex, midjemått och intag av fruktjuice. Båda dessa sekundäranalyser behandlade populationer i USA. En studie av en stor europeisk kohort rapporterade att det inte fanns något samband mellan det sammanlagda intaget av fruktsaft och fruktnektar och kroppsmasseindex. Ett liknande resultat sågs i Food4Me-undersökningen av europeiska vuxna från sju olika länder. 

Denna förvirrande bild kan förmodligen förklaras av typen av epidemiologi som är mycket känslig för påverkan från andra beteenden. Konsumtionen av fruktjuice tenderar faktiskt att vara statistiskt förknippad med gynnsamma hälsobeteenden, t.ex. minskad alkoholkonsumtion, rökfrihet och ökad fysisk aktivitet. Sammantaget verkar det finnas mycket få tecken på ökad risk för fetma, förutsatt att intaget av fruktjuice inte är överdrivet stort och att det utgör en del av en balanserad kost.

De få randomiserade och kontrollerade studier som finns tillgängliga visar inte någon påverkan på vikthanteringen, även vid intag med upp till 500 ml per dag. Författarna till en nyligen gjord undersökning av citrusfruktjuice drog slutsatsen att ”på grundval av kliniska interventionsstudier gav tillskottet av apelsinjuice eller grapefruktjuice i en vanemässig kost eller studiekost ingen viktförändring, vilket tyder på att individerna sannolikt kompenserade med andra kostvanor”. Ett liknande resultat sågs i en randomiserad kontrollerad studie från 2017 där 500 ml apelsinjuice konsumerades dagligen under 12 veckor som en del av kost med kontrollerat kaloriinnehåll. 

Sockerinnehållet i fruktjuice har kommit under kritisk granskning med avseende på viktökning och risk för fetma. Dessa sockerarter kommer direkt från den frukt som används för att framställa juicen – enligt lag tillsätts aldrig socker i fruktjuice. Efter en omfattande systematisk granskning drog en forskargrupp som tillsatts av WHO slutsatsen att det är överflödiga kalorier som bär ansvaret för viktökning och inte specifikt socker. Om energiintag och energiförbrukning är i balans ger alltså sockret från fruktjuice ingen ökad risk för överdriven viktökning. 

Konsumtion av fruktjuice och vikten hos barn 

Data från 12 av de 19 studier som identifierades i litteraturen visade inget signifikant samband mellan regelbunden konsumtion av fruktjuice och BMI eller variationer i kroppsvikt över tid. Tre av studierna rapporterade att risken för övervikt och fetma blev statistiskt och signifikant mindre när konsumtionen av fruktjuice ökade, medan tre andra studier visade ett signifikant samband mellan konsumtionen av fruktjuice och viktökning. De konsumerade mängderna i dessa studier var dock särskilt höga, och inkluderade även andra drycker än fruktjuice (t.ex. utspädd fruktjuice, smaksatt mineraljuice och sportdrycker). En studie visade att högre juicekonsumtion bara var förknippad med extra risk för viktökning hos barn som redan var överviktiga eller predisponerade för övervikt. 

Omvänt var ett mer frekvent tillhandahållande av färsk frukt förknippat med en lägre ökning av kroppsvikten. En systematisk genomgång från 2016 bekräftade detta resultat genom att rapportera att 22 studier av barn och ungdomar inte fann några signifikanta samband mellan konsumtion av fruktjuice och viktökning/fetma efter att energiintaget hade kontrollerats. En metaanalys från 2017 av 8 prospektiva studier med över 34 000 barn såg inget statistiskt eller kliniskt samband mellan intag av fruktjuice och z-värdet för kroppsmasseindex. 

Effekten av ”förladdning” med fruktjuice

Studier som jämför effekterna av ”förladdning” med frukt eller fruktjuice (dvs. ge dessa livsmedel före en måltid) har visat att förladdning i flytande form leder till högre energiintag i den efterföljande måltiden, även om denna skillnad i vissa fall inte är statistiskt signifikant eller det inte finns någon skillnad alls mellan fasta ämnen och vätskor. Tendensen till övervikt/fetma, särskilt hos barn, antas bero på avsaknad av kompensatorisk minskning av energiintaget i en måltid efter förladdning med kaloriinnehållande drycker (inklusive fruktjuice). Effekten av förladdning med fruktjuice befanns dock likna effekten av yoghurt med tillsatta fruktbitar. Hos överviktiga barn föreföll energiintaget i den efterföljande måltiden att vara ca 15 % lägre efter förbrukning av en förladdning bestående av skummjölk eller äppeljuice jämfört med en förladdning bestående av enbart vatten. 

Effekter på mättnadskänsla

Med samma livsmedelstyp leder förladdning i fast form ofta till ett lägre energiintag i den efterföljande måltiden jämfört med flytande form. En studie visade att förladdning med äppelskivor eller äppelmos minskar mängden energi som konsumeras i måltiden efter i större utsträckning än förladdning med äppeljuice. Vissa studier har visat att fiberberikad juice är mer mättande. Oavsett typen av förladdning (fast, halvfast, flytande) verkar det resulterande energiintaget att uppvägas av ett minskat energiintag i den efterföljande måltiden.

Slutsats

Trots farhågorna finns det ingen överkonsumtion av fruktjuice i Europa, och till och med en ökning av intaget till i genomsnitt 150 ml per dag skulle ha en minimal inverkan på energiintaget. Det finns mycket lite observationsbaserad evidens om effekten av fruktjuice på övervikt/fetma hos vuxna, och den som finns visar blandade slutsatser. I många av dessa studier kombineras dock fruktjuice med sockerhaltiga drycker, vilket ger en falsk bild. Randomiserade kontrollerade studier tyder på att ren citrusfruktjuice inte har någon inverkan på kroppsvikten, även vid intag av upp till 500 ml per dag under 12 veckor. Studier av barn och ungdomar pekar huvudsakligen på att det inte finns något samband mellan konsumtion av fruktjuice och risken för övervikt/fetma.