Fruktjuice och socker

Till socker räknas alla enkla kolhydrater, monosackarider och disackarider, både dem som förekommer naturligt i ett livsmedel och dem som tillsätts under produktionen. De enkla sockerarter som finns i hel frukt och fruktjuice är mestadels fruktos, men även glukos och sackaros förekommer. Sockret i fruktjuice härrör alltid direkt från de frukter som har pressats och tillsätts aldrig. 

Socker i frukt

Den näringsmässiga sammansättningen i frukt beror på olika faktorer som botanisk sort, klimatförhållandena under mognadsfasen samt förhållandena under lagring och förädling. I allmänhet är frukt en viktig källa till kolhydrater i form av enkla sockerarter och kostfibrer. I hel frukt utgör fruktos en betydande andel av de enkla sockerarterna, följt av glukos och sackaros (som består av en glukosmolekyl plus en fruktosmolekyl). Innehållet och proportionerna av dessa enkla sockerarter varierar kraftigt beroende på typen av frukt. De frukter som har den högsta totala sockerhalten är körsbär, vindruvor, mango, granatäpple, fikon och banan. För bananer står stärkelse för omkring 10 % av de tillgängliga kolhydraterna.

Socker i fruktjuice

Fruktjuice får enligt den europeiska förordningen aldrig innehålla ”tillsatt” socker, men har ändå en sockerhalt som motsvarar den frukt som juicen har framställts av (i genomsnitt ca 24 g per standardportion på 200 ml). I synnerhet fruktos ingår i fruktjuice i mycket varierande utsträckning, eftersom mängden fruktos är mer eller mindre ekvivalent (i förhållande till portion) med innehållet i motsvarande frukt (0,5–7 g per 100 g). Juice som framställs av frukt med hög sockerhalt innehåller mer socker än juice som framställs av frukt med lägre sockerhalt. 

Klassificering av sockerarter

WHO klassificerar enkla sockerarter som ”intrinsic sugars”, dvs. de sockerarter som förekommer naturligt i den intakta strukturen hos frukt och grönsaker, ”milk sugars” (laktos och galaktos) och ”free sugars”, som enligt WHO innefattar monosackarider och disackarider som tillsätts i livsmedel och drycker av producenten, kocken eller konsumenten, men även sockerarter som naturligt förekommer i honung, fruktjuice och koncentrerad fruktjuice. Andra länder i Europa klassificerar sockerarter på andra sätt, t.ex. ”tillsatta” och ”enkla”. 

Enligt europeisk lagstiftning är det inte tillåtet att tillsätta konserveringsmedel, socker eller smakämnen i fruktjuice, och producenterna får heller inte sänka sockerhalten i fruktjuice. Trots detta inkluderar WHO det naturliga sockret i fruktjuice i kategorin ”free sugars” (fria sockerarter).  

Rekommendationer för att begränsa sockerkonsumtionen

WHO rekommenderar att konsumtionen av fria sockerarter begränsas till högst 10 % av det dagliga energiintaget (motsvarande ca 50 g per dag i en kost med 2 000 kcal). Enligt de italienska rekommendationerna LARN ska den totala konsumtionen av enkla sockerarter vara mindre än 15 % av energiintaget (dvs. 75 g för 2 000 kcal), och man understryker vikten av att begränsa intaget av tillsatt socker och fruktos. I Storbritannien rekommenderas konsumenterna att inte låta mer än 5 % av det dagliga energiintaget bestå av fria sockerarter, vilket motsvarar omkring 27 g per dag. Nederländerna rekommenderar att intaget av tillsatt socker ska understiga 20 % av energiintaget, medan gränsen i de nordiska länderna är 10 % av energiintaget, även här för tillsatt socker. 

EFSA (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) är för närvarande i färd med att revidera kostreferensvärdet för socker.

Effekt av fruktjuice på sockerkonsumtionen

I motsats till det förväntade har observationsstudier av barn och ungdomar visat att en högre konsumtion av fruktjuice vanligen överensstämmer med ett lägre intag av enkla sockerarter. Detta kan reflektera andra beteenden som är förknippade med intag av fruktjuice, t.ex. lägre konsumtion av sötsaker eller drycker som är sötade med socker. 

Ett annat mönster sågs i en sekundäranalys av Storbritanniens nationella kost- och näringsundersökning (NDNS) som undersökte hur konsumtion av fruktjuice påverkade intaget av ”främmande” (tillsatta) sockerarter som inte härrör från mjölk. Vuxna som konsumerade 1–150 ml fruktjuice dagligen visade en liten men statistiskt signifikant ökning av sitt genomsnittliga sockerintag med 1 procentenhet jämfört med personer som inte konsumerade fruktjuice. Denna trend sågs dock inte hos tonåringar som hade ungefär samma intag av socker, oavsett om de konsumerade fruktjuice upp till 150 ml dagligen eller inte. Att notera är att personer som inte konsumerade fruktjuice ändå uppvisade sockerintag som översteg 10 % av det dagliga energiintaget. Att undvika fruktjuice förefaller därför inte hjälpa konsumenterna att uppfylla de strikta målen för sockerintag. De något högre sockerintagen som sågs hos vuxna konsumenter motsvarades dessutom inte av högre kroppsmasseindex, enligt ytterligare en sekundäranalys av NDNS.

Fruktjuicens effekter på hälsan

Vid måttlig konsumtion är mängderna enkla sockerarter i fruktjuice betydligt lägre än de mängder som anses ha en skadlig inverkan på hälsan. Man bör komma ihåg att dessa sockerarter läggs ihop med dem från andra källor. Den största andelen socker i kosten tenderar att komma från sötade produkter (kakor, sötsaker, efterrätter m.m.) och drycker som är sötade med socker. I Europa står fruktjuice för 1–8 % av intaget av tillsatta/fria sockerarter hos vuxna och 1–12 % hos barn och ungdomar. 

Det finns evidens för vissa gynnsamma effekter av fruktjuice, i synnerhet på lipidprofilen och blodtrycket. När det gäller sambandet mellan fruktjuice och fetma och diabetes finns det mycket lite evidens för ökad risk förutsatt att konsumtionen är måttlig (150–200 ml dagligen) och att den utgör en del av en balanserad och varierad diet. De få studier som finns tillgängliga om de möjliga effekterna på risken för kardiovaskulär sjukdom och cancer tyder på en neutral inverkan. När det gäller karies finns ingen signifikant evidens för ett samband med konsumtion av frukt eller fruktjuice, förutom när juicen ges regelbundet i flaska under den tidiga barndomen. I en systematisk genomgång av evidensen fann UK Scientific Advisory Committee on Nutrition (Storbritanniens vetenskapliga rådgivande kommitté för näringsämnen) inga konsekventa tecken på negativ inverkan av fruktjuice på hälsan, inklusive kroppsvikt, viktökning, kardiovaskulär sjukdom och risk för typ 2-diabetes.